Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ånger och bättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGER OCH BÄTTRING.
35
Många förstå icke bättringens sanna
beskaffenhet. Tusenden sörja öfver att de hafva syndat
och bättra sig äfven i yttre bemärkelse, emedan
de frukta, att deras orättfärdighet skall ådraga
dem lidande; men detta är icke biblisk bättring.
De sörja mer öfver sitt lidande än öfver synden.
En sådan ånger hade Esau, när han insåg, att
han för evigt förlorat sin förstfödslorätt. Äfven
Bileam erkände sin brottslighet, emedan han
fruktade för att förlora sitt lif, då ängeln med
draget svärd ställde sig i hans väg; men han
erfor ingen värklig ånger öfver sin synd, ingen
sinnesändring, ingen afsky för det onda. Sedan
Judas Iskariot hade förrådt sin Herre, utropade
han: »Jag har syndat, då jag förrådde
oskyldigt blod.»1
Denna bekännelse framtvingades från Judas’
brottsliga själ af den fördömelse han kände och
af fruktan för den kommande domen. De följder,
som skulle drabba honom, fyllde honom med
förskräckelse; men i sin själ erfor han icke någon
förkrossande ånger öfver att han hade förrådt
Guds syndfrie Son och förnekat den Helige i
Israel. När Farao fick lida på grund af de plå-
’ M^tt. 27: 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
