- Project Runeberg -  Vindskuporna /
74

(1883) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Var icke för sträng, bästa fru N.U

»Ack, gud gifve», yttrade den upprörda modern, fattad
af behofvet att förtro sig till den, som här så väl borde
förstå henne, »att jag icke från början varit för svag! Jag har
alltid märkt, att Marie Louises sinne sträfvat högre än det
bort, men jag har trott att för mycket predikningar i den
vägen skulle stegra det onda, och derför har jag varijt för
sparsam på sådana.»

»Men hvad är det nu egentligen?»

»Åh», sade fru N. rodnande — ty hon hade, då
Wiliam aldrig närmare förklarat sig, svårt att säga hvad det
egentligen var — »åh, det är mycket det!»

»En främling», återtog Wiliam med anande ötnhet,
»kan icke begära ett fullt förtroende, men fru N. vet, att
mitt deltagande är varmt, att det är al varlig t.»

»Det tror jag eller, rättare, derom är jag öfvertygad.»

»Och då fröken reste», bifogade han, dragande sin
stol närmare, »egde jag, om än ett litet, dock ett hopp att
åtminstone icke misshaga henne!» En vördnadsfull kyss på
fru N:s hand lät henne ana resten.

»Jag trodde så också, och efter allt hvad jag lärt känna
af herr ingeniörns karakter och handlingssätt, skulle det
vittna om föga både vett och grannlagenhet, om jag låtsade
icke förstå herr ingeniörns känslor.»

»Huru», sade Wiliam varmt, »skall jag kunna tacka
för detta ädla förtroende — jag förmår det endast, om den
dag kommer, som ser mina förhoppningar ljusna. Men jag
bör nämna, att då jag sist var här, lät fröken Marie Louise
mig tydligt förstå dårskapen af det hopp jag vågat hysa.»

»Jag kunde just tro detl Men än är icke allt förloradt.
Herr ingeniörn kan väl föga ana, att man sammanspunnit de
dummaste historier för att hindra Marie Louises
dragningskraft åt ett visst håll.»

»Hvad — förtal? Gud ske lof, då kan ju allt bli godt!
Ty ehuru ingalunda fullkomligare än andra Ådams söner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcvinds/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free