- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
260

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karna, krusade av naturen, nedföllo vårdslöst omkring
de högfärgade kinderna och den vackra halsen. Aldrig var
hon skönare. Och om än stoltheten och den i sin innersta
grund sårade kvinnofåfängan trädde som bundsförvanter
till hennes goda uppsåt, fasta föresats och sanna ånger,
så var hon likväl så djupt ödmjuk i själ och sinne som det
är möjligt att vara.

Wirén knäböjde vid sängen och upphämtade den första
delade kyssen.

Morgonen därpå skrev han till Borgenstjerna:

»Jag lyckönskar dig av allt mitt hjärta, min bror, och
ehuru jag visserligen trott, att du kunnat vara mindre
tystlåten i fråga om ditt förehavande, så klandrar jag
dig icke därför, utan ber Gud, att du måtte bli så lycklig
som jag är. Du torde på grund av dina egna ögons intyg
förmoda, att denna bön icke gått från mitt hjärta, men
däruti misstager du dig. Den sida av vårt husliga liv,
som låg uppslagen under ditt vistande här, finns ej mera
till: den är utplånad till sista bokstaven, ty handskriften
var falsk. Det är nu först jag lärt känna min Virginias
ädla själ, och med full övertygelse säger jag, att även hon
snart skall älska mig liksom jag länge älskat henne. En
mörk stund har gått fram, ett tungt moln svävade över
våra huvuden, men, pris vare Gud, mörkret har blivit
det klaraste ljus, molnet försvann likt en dimma och min
Virginia och jag hava därigenom funnit varandra.

Då du hemför din unga fru, hoppas jag, att du tager
vägen till oss. Faller det sig olägligt, så låt mig veta det,
och jag möter dig med min hustru på Röstorp, ty vi vilja
dela er lycka. För min del kan jag icke avstå från nöjet
att vara vittne till den pikanta överraskning, som
skjutsgossen ärnar bereda sin höge svärfader.

Farväl. . . Hälsning och vänskap från

din

Wirén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free