Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga. Men övertygad att ingenting ärerörigt varit förenat
med detta forna liv eller den offentliga eller enskilda
befattning, herrn då innehaft, ger jag mitt bifall och
önskar blott att herr Borgenstjerna, såsom adelsman och
hederlig karl, ger mig den försäkran, att ej något
vanhedrande eller löjligt fäster sig därvid.»
»Bet kan jag tryggt göra! Ingenting vanhedrande och
ingenting löjligt fäster sig därvid. Men herr
överstelöjtnanten lär komma att finna avståndet nog långt mellan
sig själv och sin tillkommande måg.»
»Gör ingenting! Gör alldeles ingenting! Herr
Borgenstjerna är ännu en ung man, och sådant kan avhjälpas
med tiden. Dessutom är det ej allom givet att knuffa
sig fram såsom jag gjort. Jag hade en mängd familj
relationer. Hans majestät hade dessutom någon bevågenhet
för mig. Kort sagt: vår ställning var olika, och jag är för
min måg nöjd med mindre, då han sitter med en så
betydande egendom som Röstorp och dessutom är
adelsman och bra karl.»
Borgenstjerna svarade på allt detta endast med en
bugning, och överstelöjtnanten återtog, efter ett par
ögonblicks eftersinnande: »Jag vet icke annat än att vi nu
ordentligt uppgjort alla punkter, varför jag anser saken
såsom avslutad . . . Gör Amelie lycklig! Hon är en bra
och god flicka, bildad, förståndig, arbetsam och huslig . . .
Gud välsigne er båda!»
Vid dessa ord vankades stor omfamning med så
mycken rörelse, som ögonblickets högtidlighet krävde.
Överstelöjtnantskan och Amelie tillkallades, och
överstelöjtnanten höll ett ståtligt tal, vari han med
vältalighet utbredde sig över äktenskapets sällhet och det
husliga livets behag, som jämkar bort molnen, när de
infinna sig.
Fru Dressens rörelse tillät henne icke att tala. Men
då hon lade Amelies hand i Borgenstjernas, glänste en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
