Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Åh, jag är säker att Borgenstjerna, vid ett sådant
anbud av oss, genast skulle erbjuda dig att dela hans
våning, vilket för dig vore behagligare»»
»Ett förträffligt förslag, min ängel — det låter höra
sig! Må han sitta här och hänga näsan över barnungen...
jag gör mig hemmastadd hos honom. Den lokalen är
bland de förmånligaste. På min ära, går jag icke dit i
morgon bittida!»
»Kan hända likväl, att det vore mera grannlaga, om
jag utförde det. Jag håller hjärtligt av gossen och tror,
att jag med ett par ord bör underrätta Borgenstjerna,
att jag vill komma och se om min lille gunstling, vid vilket
tillfälle . . .»
»Alldeles, kära du, jag inser att det bör vara så .. .
Men här ha vi kärrorna — skynda på Amelie! Jag går
ned och ser åt om vårt ekipage också är framme.»
Vid ett ögonblicks lugnare eftertanke förvånades fru
Dressen själv däröver, att det var så lätt att spela en
antagen roll. Och ehuru hennes fina känsla var långt ifrån
att gilla det sken, som hon inför sin man givit den
handling, vartill ädlare bevekelsegrunder ledde henne,
nödgades hon dock trösta sig med den utnötta satsen, att
ändamålet helgar medlen . . .
Följande dags afton, då lilla Alfred var feberfri, bars
han väl insvept till överstelöjtnantskan, vilken redan
hade en liten god säng i ordning.
Det hade kostat både fru von Dressen och assessorn
mycket övertalande, att förmå Borgenstjerna att bifalla
gossens flyttning. Men då den förra i de vänligaste
uttryck bevisade honom, att ett fruntimmers omvårdnad
för lille Alfred vid detta tillfälle vore oundgängligt nödig
samt att han hos henne skulle få den moderligt öm, gav
han slutligen efter, men en klar tår välvde i hans öga,
då han, ledsagande sin son, lämnade honom i främmande
händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
