- Project Runeberg -  Rosen på Tistelön. Berättelse från vestra skärgården /
180

(1882) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nej, gudbevars, jag undrade bara på, att du blef så
ifrig vid den underrättelsen.»

»Så ifrig? Jag blef bara glad, och hvarför skulle jag
icke fa bli det?»

»Kära Gabriella lilla, det är svårt att svara på, men
jag trodde blott, ser du, att en fastmö icke synnerligen
skulle fasta vigt vid en annan mans besök.»

Gabriella teg, men det märktes lätt, att hon kände sig
sårad. Erika ville likväl hellre se henne sådan, än
uppmuntra den gryende böjelsen.

Ack, Erika visste ej, att den redan flammade, och än
värre: den kloka, erfarna Erika kom icke att besinna det
Gabriella just genom detta afvisande, denna envishet att ännu
betrakta henne som Rosenbergs fästmö, drog sig inom sig
sjelf och behöll en hemlighet, den hon troligen annars snart
delat med den älskade fostrarinnan.....

Ej länge hade marssolen glimmat på Gabriellas fönster,
då hennes tysta önskan nådde sin uppfyllelse.

En morgon, innan hon ännu uppstigit, inträdde Erika
med den nyheten att tulljakten, som under natten varit ute
i svårt väder, helt tidigt kommit till ön och att
jaktlöjtnanten begärt gästfrihet öfver dagen.

»Får han det?» frågade Gabriella och dolde ej illa den
glada rörelse, som genomflög henne.

»Får han det — hur kan du fråga så?»

»Kan jag annat? Du tycktes ju så oblidt upptaga hans
sista besök.»

»Det såg du ju icke. Jag hoppas dessutom, att ingen
kan säga, att jag tagit illa emot någon gäst, och om du mins,
så var det endast om dig vi talade.»

Erika gick ut, och ehuru Gabriella litet bet sig i läppen,
var hon likväl ej sen att komma i ordning med klädseln;
men då hon fästade flätan omkring kammen, föll henne ett
annat tillfälle snarlikt detta i hågen, det nemligen, då hon,
efter den åtta dagars långa väntan på Birgers och Erikas
återkomst från Larsmesse marknad, öfverraskades af Rosen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrpt/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free