Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gården ett tiotal år förut, skulle han nu varit en svåra rik
man.
Naturligtvis höll patron Holmgren ett annat mera
lämpligt tal för sina kunder, då de med fiskkorgen på nacken
eller armen infunno sig att göra byteshandel.
»Aj, aj», yttrade han, ’med en beklagande axelryckning,
»har du ingen större eller bättre fisk i dag? Det blir ej
mycket af den der — jag kan ej ge mer än så eller så
mycket» .. . vanligen det allra minsta.
Men när de säljande äfven ville hafva någon fördel, när
de beklagade huru ondt de slitit för att arbeta sig fram
mellan isstyckena, huru deras, hungriga barn hemma väntade
deras återkomst och de för själ och pina bådo patron för
dessas skull öka på mjölnypan eller gifvå ett par tobaksblad
åt gamle farfar, några prisar snus åt gamla mormor, då
utbrast den listige patron Holmgren i en klagan, ömkligare än
sjelfva strandbomas: »Ni ä’ ju alldeles obilliga, mina vänner,
alldeles orimliga i er okunnighet! Gud vet, att jag sjelf är en
fattig man med hustru och många bam — jag ville gerna
hjelpa, men tiderna äro förfärliga. Jag säljer mina varor till
nedsatta priser och skulle egentligen upphöra med hela
handeln, hvarpå jag slutligen ruinerar mig, om det icke gjorde
mig ondt om er. Nu ha ni likväl någon utväg, men flyttade
jag bort, hvarpå jag ofta tänkt, finge ni erfara annat.»
»Gud välsigne patron för mina fyra små — var så god
och lägg fyra potäter till på kappen!»
»Fyra till, säger du — nej, tack, om jag så ökade på
för hvar och en, som tigger för sina ungar, finge jag
slutligen ganska litet att sälja. Ni skulle icke gifta er så mycket
der ute. Jag tror ni rätt som det är ha lika mycket ungar
som fisk! Fattigt folk bör icke gifta sig, och det enda råd
jag kan ge er är att låta alla era ogifta qvinnfolk komma i
tjenst åt staden eller till de rikare fisklägena. Karlarne skulle
nog berga sig med båten och noten, om de ej blefve
förförda att sätta hushåll.»
Så visa och lämpliga tal höll patron Holmgren, då ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
