- Project Runeberg -  Rosen på Tistelön. Berättelse från vestra skärgården /
29

(1882) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja, dfet var gubben, som begick det felet. Men det
är mindre fråga härom än om det erke-lymmelaktiga sätt,
hvarpå han i natt så vänligt visste ställa mig tillfreds och
hade skam nog att frukostera på Örnungen och hålla till
godo sex buteljer förträffligt vin, en kruka drufvor, apelsiner,
m. m., hvilket allt jag i min fördömda godtrogenhet trugade
på honom. Det va£ en satans karl — jag önskade jag
hade honom mellan skål och vägg!» Rosenberg utsträckte
armarne och skakade de knutna händerna.

Men nu var det ingen fara, ty så mycket erfarenhet
hade Gabriella redan hunnit inhemta, att hon visste, att en
vrede, som börjat utgjuta sig i ord, snarare går öfver än
den, som är stum. Utan att Rosenberg eris visste derom,
hade hon så oförmärkt steg för steg återfört honom till huset;
och innan en timme förflutit, hade hon bragt det derhän
att kaptenen, ehuru det ännu jäste inom honom, likväl måste
skratta åt jaktlöjtnantens list och alldeles mot sin vilja
beundra hans skarpa, uppfattande blick, som med ens förmått
genomskåda gubben Haraldssons plan.

»Och dessutom är förlusten pappas och icke din, det
sade han sjelf, ty hade icke han visat tulljakten vägen,
skulle hon ej i. mörkret hittat på er. Men stor sak i det,
som är förloradt: nu ska’ vi tänka på det som är qvar.»*

»Qvar — det lär väl icke vara något! Förmodligen har
det gått på samma sätt med sidenpackoma i andra hålan.»

»Det tror hvarken Birger eller pappa att de kunnat
hinna med på den korta tiden, om de än vetat hvar hon
funnes; och nu är det så mycket mera skäl att tro, att de ej
haft spaning derpå, emedan ingen visitation skedde på
morgonen och hunden icke heller gick åt det hållet’. I alla fall,
efter hvad pappa säger, ligger detta gömställe mycket längre
bort.»

Rosenberg, som genom Gabriellas vinkar råkat i bättre
lynne, fann äfven möjligt, till och med sannolikt, att
siden-packorna funnos i behåll; men knuten var huru man skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrpt/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free