Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att fru Arnman, hvilken förmodligen genom sin son känner
den moderliga vård, jag lemnat honom, gema på en kort
tid gör detsamma mot Lars; och sedan skola vi förse honom
med en så dugtig matsäck, att hvad Lars beträffar...»
»Hvad Lars beträffar», inföll Arve, hvilken blodet vid
de senare orden en smula steg åt hufvudet, »skall han, äfven
utan att medföra matsäck, icke komma att svälta, så vida
han nöjer sig med den tarfliga, men sunda föda min mor
har att bjuda på.»
»Godt, godt, min käre Arnman», menade
tullförvalter-skan, »vi skola då minska matsäcken! Och hvad sjelfva
förtroendet att handhafva Lars under dessa veckor, beträffar,
så är jag säker, att Arnman sätter en heder i att ej låta
honom glömma bort något af det, han i .sin läsning
inhem-att, äfvensom att han genom badning vid vackert väder
styrker sin klena helsa. Akta honom för öfrigt! Han är en så
liflig och oförvägen gosse, att han lätt kunde bryta hals och
ben af sig i era berg och klyftor — men det vore
orättvist af mig att sätta i fråga Arnmans tillräckliga omsorger
för den skatt jag med så stort förtroende lemnat i hans
händer.»
»Om Arnman skall gå vall med Lars, lär han få litet
nöje af sin resa!» yttrade tullförvaltaren med en dragning
på ögonbrynen. »En pojke mellan femton och sexton år
måtte väl, för pockern, kunna något sköta sig sjelf; och orsaken
hvarföre jag besvärat Arnman med påhänget är just hoppet,
att min gunstige herr son skall få lära att lita på sig sjelf
en smula. Håll honom tummen på ögat, du Arve, så ätt
han icke skenar öfver skacklorna!»
Tullförvalterskan blef litet varm under sin mans tal.
Hon var dock för klok att nu yttra något vidare. Men
aftonen före afresan, då tullförvaltaren var på klubben, njöt
Arve äran af ett enskildt sammanträde, hvilket helt och
hållet upptogs af omsorger för Lars.
Öfverlastad med förmaningar, slapp Arve ändtligen un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
