Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mesta af hvad min far fordom kallat sitt*,
inflyttade vi i det lilla hyrda huset, som låg
midtemot din och din goda mors boning,
och der vi, min Hilda, utbytte tillsamman
så mången stund af ren systerkärlek och
varmt förtroende. Då nedlade jag i ditt
hjerta min dyrbaraste hemlighet, min
kärlek till Mannerstedt, hvilken utgjorde och
evigt kommer att utgöra förnämsta
beståndsdelen af mitt väsende. Jag bar ofta hört
de orden lättsinnigt missbrukas: att älska
någon mera än sitt lif; men det vet jag, att
jag tryggt kan säga, att jag älskar honom
mera än mitt lif, ja mera än allt på jorden,
samt att det icke finnes någon uppoffring så
svår, någon smärta så stor, någon nöd så
bitter, att jag ej med glädje ville lida den
Jör honom. Delad med honom, blefve den
en salighet. Och likväl vet du, Hilda, att
jag icke är någon svärmerska. Mitt förflutna
lif har tillräckligt visat det, och jag vill se
hvem som bättre uppskattar lifvets
hvardags-sidor än jag, dess oberäkneliga små
skiftningar mellan pligt, nödvändighet och
fördragsamhet. Men jag uppfattar äfven dess poesi;
den ligger i kärleken, denna gudaburna
känsla , skänkt oss på det att vi desto bättre
skulle förstå och fatta det omätliga djupet
af detta Väsendes kärlek.
Emedan du kanner mig så fullkomligt,
goda Hilda, och du vet hvad Mannerstedt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
