Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag minnes huru, bland folianter med kråkfötter, jag
lätte-ligen skulle kunnat förvillas att drömma bort ett helt lif,
en fattig siffra i ett vimmel af menskliga siffror, utan att
på annat sätt närmas dem än genom den addition eller
subtraktion, som lifvets behof och vanliga förhållanden gjorde
nödvändiga. Men då kom du: du lärde mig bättre fatta mig
sjelf, och jag började inse, att det trägna arbetet på den
trånga vägen till lärdoms-stolen skulle blifva en graf för min
i djupet eldigt törstande själ. Jag kastade då hela bördan
bakom mig och skyndade, fri, lefhadsglad och trängtande
efter en mera passande verksamhet, till Italien för att der
studera den konst, åt hvilken jag ville ensamt egna mig
med lif och själ.
’Hvarför’, säger du. .. ’upprepa detta, som jag känner?
Hvad hör det hit?’
Jo, Blum, det hör hit! Dess utom känner du ej den
förbindelse, min fars ädelmod att vid detta enda tillfälle ge
efter, pålade mig. Men jag talar ej här i brefvet derom. Nog:
erinra dig huru jag förut bekämpat hvarje svårighet, besegrat
hvarje hinder, när frågan varit om ernåendet af ett mål,
till hvilket min obundna ande trängtat, och jag frågar dig
sjelf om du tror, eller åtminstone om du bör tro, att jag
denna enda gång skall gifva vika.
Jag vet, att du vill säga, att sådana hinder, som de
närvarande, icke förut stått i min väg. Sant.. men ju större
svårigheterna äro, desto mera brinnande blir min längtan
efter segern.
Blum, jag tror, att du anser den allsmägtiga känsla, vi
kalla kärlek, som något ganska underordnadt, en sak, hvilken
för mannen, enligt din åsigt, endast kan komma i betraktande
näst efter hans medborgerliga tillvaro, hans politiska
förhållanden, med mycket annat, som du anser böra gå förut.
Nog .. du har velat göra kärleken till ett relativt ting, ehuru
den i all evighet blir absolut, och med sådan öfvertygelse
om dess natur, är det ej underligt, om du har svårt att
inse huru den kan vara i stånd att vilja bryta de bojor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
