Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vände sig sedan för att helså på Hermer, hvilken genast
stälde på honom en mängd frågor, rörande sina
hemmavarande.
»Låt oss vänta med den saken», sade Arthur, »till
dess vi kommit in och tömt välkomstbägaren! Men på det
att ingen droppe oro må gjutas deri, vill jag i ett andetag
säga i att de befinna sig väl alle samman . .. Och nu in, mina
herrar, men tag er till vara och se upp, att ni icke kommer
öfver eller under bjelkar, ty ni skall veta, att en revolution
utbrustit härstädes!»
»Gud vare lof», yttrade baron Gustaf, »du eger då ditt
goda lynne i behåll! Och som jag tycker, synes herr
Waldenberg vara något friskare, än då vi skildes åt i höstas.»
»Emellertid», inföll Arthur, »bjuder han till att
motarbeta naturen, i händelse den skulle vilja upphjelpa hans
helsa, ty ifrån tidigt om morgonen till sent på aftonen har
han sitt högqvarter i en sal på vestra sidan, der nästan
alla fönstren äro i olag. Der sitter han på ena trappsteget
och följer med spänd uppmärksamhet anordningen af ett
gipstak.»
»Min bäste herr Waldenberg», sade baronen förebrående,
»huru kan man vara så ovarsam? Och det af nit för mina
angelägenheter. Det går jag ej in på!»
Waldenberg rodnade djupt och vände sig, efter ett par
obetydliga ord, bort för ätt dölja sin förlägenhet. Sjelf visste
han nog, att detta nit egde en annan grund. Georgina hade
nemligen en gång, då de roade sig med planritningar, gifvit
ett utkast till en salong, inredd efter hennes smak. Bland
annat förekom der ett gipstak med trenne eklöfskransar för
kronorna, och som den stackars Waldenberg fann ett eget
behag uti att stå i beröring med hvarje hennes tanke, så
omfattade han denna idé med hela sin brinnande åtrå för
uppfyllandet af hennes önskningar och lemnade hvarken sig
sjelf eller arbetarne rast eller ro för den ifver, hvarmed han
pådref arbetet. Det var för honom en outsägligt ljuf känsla,
att, när hon en gång såsom herskärinna skulle inflytta på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
