Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skärp, innerligt önskande att detta efterspel en gång måtte
taga slut, och medan Louise vandrade omkring i rummen
och försigtigt släckte de nedbrunna ljusen, fick Arthur
tillfälle att tala ett par ord med henne;
»Söta, goda Louise, gif mig i flykten resedaqvisten,
som sitter vid skärpet, för att trösta mig med, då jag icke
är här!»
»Jag tror icke, att jag bör det, ty jag hör på er ton,
Arthur, att ni fäster för mycket afseende dervid.»
»Mycket, men icke för mycket. Louise, om ni afslår
min bön, behöfver jag icke komma till baka flera gånger —
beviljar ni den, o Louise, då kommer jag ofta, ofta till baka!
Kan ni nu neka?»
Tyst och rodnande som en sannskyldig rosenknopp,
lossade Louise qvisten från sitt skärp och räckte honom den
med bortvändt ansigte. Då Arthur mottog handen och den
kära underpanten på förverkligandet af sina förhoppningar,
hördes Holks röst i salen:
»Färdiga, mina herrar, till uppbrott!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
