Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på herrskapssätt, medan hon var barn. Och så galant
hon sätter ihop’et se’n . . . pris vare Herran för allan
nåd! Men skulle det så olyckligt bära till — det jag
för den goda majorskans skull ber Gud bevara oss
ifrån — att han doge där borta i utlandet, den
hederlige löjtnanten, så vore det väl ändå just ingen så
stor olycka för vår måg, utan en triumf vore det, om
han på det sättet i tukt och ära finge Tyringsholm
tillbaka.»
»Jo, Kristina», sade kapellmästaren allvarligt, »det
anser jag det vara, ty då finge vi snart förnimma, huru
sorgen över löjtnantens död och allt det andra galna,
som hängt vid fideikommisset, skulle sätta honom oro
i huvudet och hjärtat. Han trives aldrig på
Tyringsholm och kan heller aldrig sannfärdeligen ha någon
glad dag, där sådan sorg tilldragit sig. Och därför
mor, må vi bedja: ’Herre, inled oss icke i frestelse!’
Det vore en riktig gemen synd att umgås med den
tanken, att godset skulle få en ny ägare. Nej, låt oss hellre
bedja av alla våra krafter, att han, som allt förmår,
ger löjtnanten hälsa och kurage igen, ty det bleve en
hjärtestöt för mer än en, om han ginge bort. . .
Kristina, du är själv mor och håller barnen hjärtligt kära,
tänk då på den rättsinniga majorskan på Tjellstorp
och akta dig att synda!»
»Gud bevars, far, icke syndar jag, åtminstone icke
så, som du menar det! Och uppriktigt vill jag be, att
vår hedersamma majorska skonas från så stor sorg . ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
