Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fältväbeln spetsade öronen och yttrade sakta
den förmodan att det just var alldeles på det sättet.
”Hennes nåd ringde och begär att få tala med
fru Brunsberg!” rapporterade från den halföppnade
dörren jungfru Lotta eller, som hon ock kallades,
hennes nåds jungfru.
”Kors, hvad blåser det nu för väder! Nå, jag
kommer — gå in du till din söm, och stå inte
här och gapa på mig. . . . Min kära herr
fältvä-bel, det var en för stygg hosta; den har han lagt
sig till på resan. Men vi skola koka lite
isops-thé i qväll; och som jag också har bröstvärk,
kunna vi så godt dricka det tillsammans inne i min
kammare.”
Fältväbeln bugade sig med ett utseende af den
fullkomligaste belåtenhet; och efter en öm blick
gick fru Brunsberg för att inställa sig hos sin
matmor.
Lavinia satt vid ett af fönstren isängkammaren,
hållande de små en på knäet, en på bordet.
”Min kära fru Brunsberg,” yttrade hon, tagande
en ton, som hittills aldrig klingat för fru
Brunsbergs öra, ”jag har velat bli lite hemmastadd,
innan jag till alla delar inträdde i mitt ansvarsfulla
kall; men från i dag tager jag sjelf öfverinseendet
om huset, och får fördenskull be frun till
klockan 9 i morgon hafva alla nycklar i beredskap.
Linneskåpen vill jag börja inventera redan i dag.”
"Som hennes nåd befaller; jag hoppas att alH
skall vara i ordning.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
