Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tre qvarts timma, 8& går jag förat och gör mig
färdig, tills da kommer efter."
“Ack, det var för snällt... men det torde
väl hända att jag uppehåller mig här litet
längre. Det betyder ju ingenting: om aftonen är
det allra vackrast att rara ute på vattnet."
“Det är sant — farväl med dig då på
en liten stand!“ Hon vinkade behagfullt med
handen och gick.
8å länge hon kunde synas, satt Ludvig
orörlig, men då hon försvunnit, rusade han
inåt småskogen och kastade sig med ansigtet
mot jorden.
De qval, han led, då han trodde sig
förlora denna qvinna, som han i trots af sin yttre
sjelfbeherskning ioke blott älskade till
ursinnighet, utan tillbad som en engel af renhet,
voro så öfver all beskrifhing, att han tyckte
sig nästan hemsökt af vansinnets smärtor.
“Ack, da förrädare, du lömsk« förrädare,
om du slitit hjertat urinitt bröst, det skalle
gjort mindre ondt, än att du slet denna qvinna
ifrån mig. . . . Och hon — hon. . .den ädla,
den stolta Lavinia — har nedsjunkit ända
der-hän att hon af honom måste tigga skens&mhet
om sitt rykte. . . . Och mig. . . hafva de båda
bedragit, gäckat, belett! Den enfaldige,
godtrogne narren, som drömde om ett helt lif af
himmelsk salighet, hvarföre skulle han ej fä
drömma? Han var ja då så fredlig att man i
lugn kunde nppgöra de planer, som efter två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
