Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Lavinia ser, hör och förnimmer underliga ting. Ryttmästaren gör äfven oförklarliga upptäckter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tf »tackars menniskanu Marie Rehnman. Och
man var mycket förundrad öfver att “vissa
per-soner“, särdeles dem man ansett göra bäst uti
att icke se, varit så “horribelt familiera“. Men
det var något eget att vissa personers
högmod var så starkt, att de ansågo sig aldrig
kunna företaga något opassande.
Af dessa små hemlighetsfulla meddelanden
hade dock ännu intet ord trängt till Lavinia,
då hon, tröttad af det enformiga samtalet
omkring sig, gick in i den toma sängkammaren,
för att betrakta ett blomstrande rosenträd,
hvilket behagligt framskymtade genom dörren*
Men intill detta rum låg mamsellernas
kammare, och härifrån fick hon, då hon böjde
dg ned för att plundra det vackra trädet på
en ros, höra följande ord:
“Jo, just så: han låter minsann icke genera
sig af sitt giftermål, utan fortfar att besöka
henne, under förevändning, gudbevars, att han
går på jagt“
Med en häftig rörelse upplyfte Lavinia
hnfvudet och blickade åt dörren, hvarifrån hön
hört dessa alltför tydliga ord ... Intet namn
hade emellertid träffat hennes öra., bon ville
tro att hon bedragit sig: det som blifvitsagdt
anginge iöke henne, hande icke angå henne.
Men efter några hviskningar talade åter
samma röst:
“Och .att midtför sin hustrus näsa vara så
oblyg att hefUft på heune! Marie, det ki&ket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
