Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, men sedan dess gick en annan dager upp i
min själ.»
# »En annan dager... du menar den innerliga
tillgivenhet, som förenade dig med Max?»
»Jag menar den kärlek, som förenade mig med
honom.»
»Detta är blott en fantasi av dig, älskade Evelyn!
Denna känsla var för lugn att vara kärlek. Du minns
ju själv... dock, därom kan jag ej påminna dig.»
»Jag vet vad du tänker på ... mina minnen ... ack,
därefter kommo ännu heligare minnen! Men före dem
fanns en verklighet, en ljuv, salig verklighet: fjorton
dagar — det var de sista Max levde på jorden...
då...»
»Då ...» flämtade Justus.
. »–-fann jag något ännu skönare än mina toner:
jag fann — himlen.»
»Himlen i hans famn!» Justus steg upp. Han förde
handen över ögonen för att söndertrycka en
framträngande tår. Hade han ej själv verkat allt detta ...
upphämtade han icke sitt eget arbetes frukt! Hade han
icke själv väckt och sedan förskjutit detta hjärta, som,
ifall han mottagit det, då det bjöds honom, skulle hava
invigt honom till ett lugnt, ljuvt liv av saliga fröjder!
Nu, då han begärde det, då han inbillat sig, att han
ej behövde mer än utsträcka sin hand därefter, var
det borta, var det hos honom, som vilade i graven.
Vad han föreföll sig arm i detta ögonblick!
Men ännu ville han icke förtvivla... ännu hade hon,
icke avslagit honom.
»Evelyn», han satte sig åter bredvid henne, »vill du
svara mig fullkomligt öppet på en fråga?»
»Ja, sa som Gud fordrade svaret.»
»Är jag dig ännu det käraste du har kvar i livet?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
