Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nären, han, den förste präst, som av ren och innerlig
övertygelse om sin ovärdighet att tolka Kristi bud
avsagt sig det prästerliga ämbetet, han är nu Sveriges
ryktbaraste riksdagsman, ryktbaraste patriot,
ryktbaraste talare. Liksom folket en gång i yrande
hänförelse sprang efter hans predikningar och
sammankomster, så tränges det nu, ehuru det är en olika publik,
om att komma åt en plats på riddarhuset, då han
talar. Ridderlig och tilldragande i umgängeslivet,
energisk i sak och handling, trofast, redlig, gedigen i sina
förbindelser, har han skaffat sitt namn och sin
karaktär en reputation, som, i förening med den lysande
förmögenhet hans svärfar efterlämnat, gjort honom
till en av landets populäraste män. Men han är icke
blott en av de populäraste, han är även slutligen en
av de lyckligaste.
Åtminstone upptager han denna lycka såsom en ärlig
beståndsdel i den dröm, vilken nu sysselsätter honom,
ty från de församlade statsmännen vid den eleganta
middagen svävar hans inbillning till Örnvik: han är
då hemkommen från riksdagen, och helt och hållet
make och son, lämnar han sig åt sällheten att dela sin
kärlek mellan Evelyn och sin mor.
Fem dagar senare lämnade han Örnvik, lämnade
det till freds med sig själv och förhållandena, ty
Evelyn hade visat sig så uti allt vilja efterkomma hans
lärdomar och råd, att konsulinnan redan ropade på
underverk, friherrinnan Ebba tackade Gud och
konsuln tackade missionären... »ty», såsom han sade till
sin hustru, »vart vilja vi hän utan honom?» vartill
konsulinnan svarade: »Ja, nu är han en verklig
klenod. Då han kommer hit härnäst, skall han säkert giva
Evelyn den ädla turnyr, som fattas henne och som
vår dyre salig Max aldrig var i stånd att rätt inplanta
hos sin friherrinna ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
