- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
231

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medel, varigenom han kunde få henne att bifalla ett
hemligt möte.

Emellertid hade den underfulla uppenbarelsen av den
stora ormen, vidundret med de fyra gåsfötterna och
den tio alnar långa svansen, spritt sig genom hela
Bullaren. En del skrattade häråt, men trodde i
tysthet, en del skrattade i tysthet, men skalv likväl i
hjärtat, då de hörde omtalas den ovedersägliga
sanningen av uppenbarelsen, vilken ej kunde betyda annat
än någon stor, förfärlig olycka, hungersnöd, sjukdom
bland människor eller boskap, såvida den ej betydde
rent av världens sista tid.

Alla de, som vände sig till kyrkoherden, gingo hem
till sitt, lugnade i tron att alltsammans endast varit
en villa av den tokiga Bibel-Marie. Men då sådana
ord kommo för Maries öron, kände hon sig svårt
förolämpad, och så mycket nit visade hon att övertyga
om sannfärdigheten av det, som blivit henne tillåtet
skåda, att snart ingen människa mera trodde på
kyrkoherden. Det var klart, att han menade väl: han ville
icke skrämma. Men se, Grave, det var en man att
vända sig till... han manade till flitig bön, ty endast
genom böner kunde Gud bevekas att icke skicka ut
sitt stora ris och aga folket.

Kyrkoherden var så uttråkad och bekymrad över
allt det trassel och elände, Grave åstadkommit inom
församlingen, att han flera gånger skarpt tilltalade
honom och hotade väcka åtal i konsistorium, vilket han
även utan minsta fråga gjort, därest han kunnat få
tillräckliga bevis. Men folket var redan i den grad
på Graves sida, att det blivit full resning, om
kyrkoherden vågat något mot deras avgud.

»De måste rasa ut!» sade han ibland till Leonard.
»Varken med godhet eller stränghet kommer man för
ögonblicket någon väg med dem. Jag hoppas dock till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free