- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
116

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»kan det vara möjligt, att mamsell Evelyn från sin
tidigaste barndom varit samma underbara väsende som
hon nu är?»

»I hennes allra tidigaste barndom hoppades vi icke att
en gång få se henne ens så pass; det drog så långt ut
innan hon började tala, innan hon utvecklade något
slags förståndsgåvor, att alla, och vi också, trodde, att
hon aldrig skulle bli riktig människa. Men då hon var
nära tre år gammal, fingo vi i huset en beskedlig
madam, som bättre förstod sig på henne och lockade och
lekte med henne, tills hon uttryckte sig någorlunda
begripligt. Ibland visade hon i många saker ett stort
förstånd, men ibland åter tycktes hon vara både döv och
stum. När hon blev äldre, skickade vi henne ur den ena
skolan i den andra och slutligen i en stor pension, där
hon lärde rätt vackra saker, efter vad pensionsfrun
och mamsell Constance intygat. Här har hon icke visat
så stora prov därpå, men så har också pensionsfrun
förklarat, att hon ej skulle lärt sig något, om icke
mamsell Constance, som vi nu fått hit, haft den stora
vänligheten att fatta tycke för henne och underhjälpt
hennes svaga fattningsgåva.»

Vad konsulinnan kunnat säga, ifall hon råkat få höra
detta alltför öppna samtal, är ovisst. Kanske hade hon
ansett för en plikt, den hon var skyldig sig själv, att
svimma av fasa, då det ej mera stod i hennes förmåga
att på bättre sätt rädda sin förnämitet, vilken hennes
mans obetänksamma förtrolighet så illa blottställt. Det
säkra är emellertid, att hon bestämt skulle ansett det
hennes stackars David i sin enfald och obekantskap med
finare sällskapsvanor fullkomligt skämt bort hela
hennes förträffliga giftermålsplan.

Men nu hade konsuln just gjort alldeles motsatsen,
ty av allt vad han, i sitt hjärtas okonstlade förtjusning
att än en gång få tala fritt och oskruvat, berättat för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free