- Project Runeberg -  Spöket på floden. Berättelse från nybyggarlifvet i Kentucky /
202

(1898) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Prästen är den bästa människa i världen», tänkte han;
»det finns ingen annan hvit man, som vågar gå på besök
bland de skurkarna; men de hafva samma förtroende för
honom som hans egna vänner och bekanta.

»Då jag såg honom komma fram ur skogen, gå förbi
de andra kanaljerna och rakt fram till Pantern, var jag
öfvertygad, att det var slut med honom och att han fått
sin sista sjukdom. Pantern fick höra sanningen på ett sådant
sätt, att han kunde blifva tillräckligt galen af ilska för att
bita hufvudet af sig själf, men prästen fick sin vilja fram,
och Pantern och jag skola mötas på allvar den här gången.

»Det måtte ligga något i det där, som han predikar»,
fortsatte spejaren tankfullt, »som är olikt allt annat. Hvad
han säger, träffar mig så mäktigt, att jag känner mig riktigt
besynnerlig. Han älskar de kanaljerna, svarta och hvita,
alla lika; han lämnar sitt hem och tillbringar dagar och

veckor i skogarna, alldeles som Boone gjorde, innan han
fick sin familj till Kentucky.

»Hvad menade missionären, då han sade, att en tapper
man är barmhärtig? Jag undrar om han sade något sådant
åt Pantern. Det skulle vara likt honom att göra det, men
det vore allt förspilld möda. I alla fall ljuda hans ord i

mina öron starkare än något, som jag förut hört i mitt lif.

»Pantern är full af högfärd; då han kommer, skall jag
låtsa, som om jag trodde, • att han förra gången var rädd
och sprang sin väg. Det skall göra honom så galen, att
han slåss värre än någonsin, och det är just det, jag önskar.

»Men han skall kämpa som en sårad vildkatt. Han
tror säkert, att han skall taga mitt lif den här gången och
att han ostraffadt kan fortsätta med att skjuta nybyggare

bakifrån, och nedhugga kvinnor och barn med sin toma-

hawkutan att behöfva ta mig med i räkningen. Af en eller annan
orsak känner jag mig icke lika säker i det här ämnet som
förut, men jag ville icke för hela Kentucky förlora tillfället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eesspoket/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free