Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställning och gingo framåt med lätta steg, som om de
fruktat, att det minsta buller skulle förråda dem. De kastade
spanande blickar åt höger och vänster, och mer än en gång
inbillade de sig, att de kunde urskilja skugglika gestalter, som
här och där smögo omkring i närheten.
Det var kanske helt naturligt, att de båda
nybyggar-familjerna skulle hafva en helt annan uppfattning af
förhållandena. De kände sig så sorglösa, som om inga fiender
någonsin funnits i deras omedelbara grannskap; de hade
alldeles glömt, att någon fara af det slaget hotade dem, och
tänkte endast på att så fort som möjligt komma ned till
pråmen. De riktade sina blickar åt detta håll och försökte att
genomtränga mörkret för att få syn på det enda föremål, till
hvilket de satte sin förhoppning.
Herr Ashbridge och hans fru togo Mabel emellan sig
och ledde henne, en vid hvardera handen. Herr Altman
och hans hustru slöto sig till hvarandra, medan Georg
Ashbridge höll sig något bakom med Agnes; spejarne tycktes
ströfva omkring utan ordning, liksom de gjort under färden
genom skogen, men i själfva verket gingo de efter en noga
bestämd öfvertygelse om det bästa sättet att för tillfället gå
till väga.
Finley, Kenton och Boone gingo i spetsen, och
flyk-tingarne uppnådde snart flodstranden, där de gjorde den
obehagliga upptäckten, att vinden, som nyss förut blåst så
kraftigt, nu saktat af, så att de icke längre hade någon hjälp
af den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
