Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXIV. Poe och Baudelaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
336
Tärt po ur Tärt förkunnar Tärt p o u r Tartificiel^
Bada kräva de praktfulla syner — »des meubles luisants . . .
riches plafonds .... miroirs profonds» — men alla sådana
till trots ruva för dem båda i bakgrunden ångesten, febern,
samvetskvalen (av Baudelaire skildrade i dikter som Réver-
sibilité och Tlrréparable) och båda förnimma de på tanke-
och instinktlivets botten en hemlighetsfull och omotstånd-
1ig irrationell drift. Gemensam för dem är även den starka
känslan för tillvarons mystiska grund och dunkla krafter
och för den fatalis tiska nödvändigheten i dessa krafters
sätt att verka. Vid läsningen av bådas skrifter erfar man
ofta en ängslande beklämning inför något okänt och hem-
lighetsfullt, som skall komma och som är oundvikligt —
ty det är ödet självt.
Dessa analogier äro mera allmänna men dock obestrid-
liga i sin uppenbara påtaglighet. Söker man efter mera
detaljerade överensstämmelser, kan man finna sådana ej
blott i en del posthuma Baudelaire-anteckningar, vilka
utgöra korta memoranda till Poe-liknande noveller och
dramer, utan även i Les Fleurs du Mal. Ur formsynpunkt
föreligger visserligen i det stora hela en stor skillnad mel-
lan Poes musikaliska och Baudelaires måleriska vers, men
flerstädes söker den senare, såsom Lauvriére framhållit-,
att tillämpa den poeska upprepningen (särskilt framträder
den i dikterna Réversibilité, L’Irréparable och Harmonie
du soir). Ur motivets synpunkt skall jag ej uppehålla mig
vid en bagatell som Baudelaires kattintresse, ehuru detta
är ganska betecknande och sannolikt i väsentlig mån, för-
utom till Hoffmann och Delacroix, föremålet för Baude-
1 Brunetiére, II, 233. Théophile Gautier erkänner också utan
omsvep detta i sitt företal till den posthuma upplagan av Les Fleurs
du Mal med orden: »Il ne cachait pas sa prédilection pour rartiiiciet
.... Tout ce qui éloignait Thomme, et surtout la femme, de Tétat de
nature, lui parassait une invention heureuse . . .»
-
Lauvriére, s. 439.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
