Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XVI. Den brottsliga impulsen - Den yttre och den inre tvångsdriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
faktor av dominerande inflytande. Jag har förut fram-
tiållit denna roman såsom det första arbete, vari den irra-
tionella tvångstanken får sin ingående och modernt psyko-
logiska skildring. Av den antydan, som jag gav om dess
innehåll, framgick, att det i Wieland visserligen är en utom-
stående kraft, som driver romanens huvudperson till brot-
tet, men att denna viljeyttring utifrån finner ett så rimligt
gensvar i Wielands eget bröst, att det dock i grund och bot-
ten är sin egen drift han lyder, då han mördar hustru och
barn.
På grund av det fynd han härmed gjort intager Brown
en ställning som förbindelseled mellan skräckskolan och
Poe. Hos skräckskolan dominerar den yttre nödvändig-
heten. I väsentlig mån är så förhållandet även hos Schiller
och Godw^in, ty där vältras en dryg del av ansvaret för
individens brott över på samhället och de orättfärdiga för-
hållandena inom detta. Hos Poe åter har för första gången
vid skildringen av brottet det yttre tvånget konsekvent
ersatts av ett i n r e, som är ej mindre järnhårt. Deter-
minismen — eller fatalismen — hos skräckskolan är, lik-
som f. ö. hos ödesromantiken, i grund och botten fysisk.
Hos Poe behärskar den med förfärande makt den psykiska
världen. Djupt nere i det fördolda gror den brottsliga im-
pulsens frö, slår rot och utvecklar sig till ett träd som över-
skuggar hjältens hela tanke-, känslo- och föreställningsliv.
I denna skugga drives han omotståndligt till den kriminella
gärningen. Sådan ter sig den ena sidan av Poes uppfatt-
ning av den brottsliga tvångstanken, och i skönlitteraturen
är denna aspekt därav otvivelaktigt ny, även om vissa an-
tydningar i denna riktning kunna påträffas i mera efemära
novellistiska alster, vilka stå på gränsen till journalistik,
t. ex. i en i Blackwood’s Magazine för 1818 ingående, om
Poes framställningssätt ganska starkt erinrande skildring,
författad av den katolske prästen Michael Goschen, av hur
en vansinnig mördare i fängelset för sin själasörjare be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
