Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - IV. Amerikanen Poe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
som Longfellow, Lowell, Irving, Emerson och Holmes för
att blott nämna de allra förnämsta bland dess stora stab
av utmärkta skribenter. Hans hållning mot tidskriften var
säkert ej betydelselös för hans litterära värdesättning under
sin livstid. Dess redaktion hade, enligt vad han påstår,
privatim låtit honom förstå, att en mindre styvsint antago-
nism frän hans sida skulle möjliggöra att han från The
North American fmge åtnjuta samma rättvisa »which had
been already rendered me [Poe] by the Revue Fran^aise
and the Revue des Deux Mondes>^ The North American
var säkerligen den fiende, mot vilken Poe främst ville
kämpa med sin Stylus, den revy för vilken han uppgjorde
planer under hela den senare delen av sitt liv. Det var
hans dröm att själv äga en sådan tidskrift, driva den upp
till dominerande inflytande och bli rik därpå. »To be
controlled is to be ruined», det var hans bittra erfarenhet.
Han kalkylerade med omsorg och, trots vad som uttalats i
motsatt riktning, näppeligen alltför sangviniskt detta före-
tag och vilken betydande vinst det borde kunna ge ^. Alla
hans planer av detta slag ledo ömkligen skeppsbrott —
Broadway Journal, av vilken han till sist blev ägare, av-
somnade inom kort — men man kan vara förvissad om att
han med en stark och inflytelserik sådan revy i sin hand
skulle ha trotsat ej blott The North American, utan hela
den amerikanska press, som han i grunden så djupt för-
aktade. Hans tid var det moderna tidningsväsendets första
stora blomstringsepok i Amerika, och hastigare än i något
annat land utvecklade sig pressen till storindustri och alTär.
Journalistiken gav väl sina andliga arbetare ett knappt
’ XVI, 145.
^ Att vid denna tid i Amerika en stor tidskrift kunde startas
med ringa kapital framgår av en artikel, The periodical literature of
America, i Blackwood’s Magazine, Jan. 1848, där det heter, att en
av de ledande och bästa tidskrifterna i New York startades med ett
lånat kapital av 300 dollars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
