Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
orm mellan stenarne, som spärrade dess lopp, försvann
och visade sig åter på sin snabba flykt ut mot Me-
delhafvet.
På några stegs afstånd från Paola stod fröken
Fleuron och fästade sin uppmärksamhet på den vackra
taflan nere i den vidsträckta dalen, inhägnad af blå-
gröna berg, öfver hvilka stillheten och det upp-
höjdas poesi rufvade. Då och då kastade hon en
nyfiken blick in genom dörren till herden och hans
familj, som icke ännu gått till hvila. Hon hade ögon-
skenligen tråkigt, ty hon hade blifvit väckt mycket
emot sin vilja. Hon gäspade och önskade nu endast
att hennes unga herskarinna snart skulle komma till
baka.
>»Blef ni mycket ond öfver att jag visade mig så
svag i qväll, frågade Paola, efter att hafva suttit en
stund och väntat på att Zevaco skulle tala. »Jag
tilltrodde mig större kraft och rådde verkligen icke
för det. — Hvarför tiger ni? Letar ni kanske efter
ett skonsamt svar?«
>Jag blef inte onde, svarade han,
»Men dock en smula förtretad? Ni får gerna
säga hvad ni menar.<
»Jag har aldrig beundrat er så mycket som i gårs«,
sade han långsamt och med synbat möda för att få
fram orden. >»Den fasta viljan är något som jag sät-
ter mycket värde på, fast jag sjelf lidit skeppsbrott
med den.« E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
