Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Christendomen deremot ar en uppfyllelsens religion; der
är försoningen redan skedd, ehuru arbetet att tillegna sig
densamma måste vara proportioneradt efter gåfvans värde.
Christendomens gudstjenst uttrycker, att kärleken är lagens
fullbordan, den återtar offret, men i dess renaste betydelse
såsom en sjelfuppoffring å menniskans sida af hennes egoism,
en kärlekens sjelfuppoffring. Det är genom denna uppoffring
som menniskan framträder såsom rent andeligt väsende, —
hvilket ock är nödvändigt för tänkbarheten af en ren kärlek,
— och detta till och med i de förhållanden, der hennes
andeliga natur uppenbarar sig under slöjan af sinnliga
förhållanden. Vanligen anser man det sinnliga såsom det onda, —
liksom förnuftet såsom det goda, — och i fall så vore,
synes det visserligen vara en afgjord motsägelse att fordra af
menniskan en ren frihet och andelighet, då hon är ett
inskränkt väsende, hvars fysiska krafter ej alltid räcka till att
besegra den yttre nödvändigheten o. s. v. Men alla
deklamationer om det sinnligas nödvändiga band, och hela läran
om sinnligheten såsom det onda, är i sjelfva verket en
vämje-lig lära; ingen känner det onda, som ej vet att det är långt
högre än det sinnliga. Om det onda döljer sig i det sinnliga,
så har detta sina orsaker; men derföre är det sinnliga ej ondt,
utan någonting indifferent; i annat fall skulle ju djuren vara
de mest onda varelser. Det onda är ursprungligen, ha vi
sagt, det oangenäma, det goda det angenäma. Då nu dessa
bestämningar ej uttrycka någonting konstant, utan kunna
byta om röler, så blir det nästa steget alt referera det
onda och goda till ett mål, hvarigenom vi få begreppet af
det resonnerade goda och onda, det nyttiga och skadliga.
Men ju mera menniskan sträfvar att använda allt såsom
medel för sina ändamål, desto snarare kommer hon till
medvetande deraf, alt det finnes en varelse, hvilken hon ej får be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
