- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
222

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

fien äfven förutsätter historien. En sann vetenskap, sade
vi, är således alltid enhet af aprioriskt och aposterioriskt.
Detta är ock i sjelfva verket det sunda förnuftets åsigt om
saken: — vetenskapen är en sig till begrepp utvecklande
erfarenhet.

Här hafva vi nu tvenne faktorer: hvad som kan vara,
och hvad som är, hvilka ömsesidigt betinga och bestämma
hvarandra, samt derigenom båda äro vilkor för allt vetandes
utveckling. Dermed är dock det hela af menskligt vetande
ännu ej gifvet, ty fråga uppstår nu, hvad som
egentligen erfares i erfarenheten, om utvecklingen ej har ett mål,
med ett ord frågan: om vi ej äfven kunna göra oss reda för
hvad som skall ske? På denna fråga kunna vi till en början
svara, att vi åtminstone i afseende på oss sjelfva veta,
utom hvad som kan ske och hvad som har skett, ännu
ett, nemligen hvad som bör ske. Till de tvenne nämnda
faktorerna: det möjliga och verkliga, kommer således en
tredje: det tillbörliga. Detta företer sig i den fordran som
samvetet framställer för hvar och en; och just att en sådan
fordran hos hvarje enskild finnes, bevisar, — annars vore
den obegriplig, — att äfven det hela måste ega ett mål,
som utgör något annat än sjelfva ömsesidigheten mellan de
två nämnda faktorerna. Det vore nu frågan, om vi ej,
liksom i proportionsläran, kunde ur trenne bekanta finna det
fjerde obekanta, och om ej synnerligen analysen af den
tredje faktoren, eller det moraliska börat, kan leda oss till en
sådan insigt.

Det är den moraliska lagen i samvetet, som här
sysselsätter oss. Samvetet är det samma vetandet hos alla
tänkande väsenden, och det utan hvilket inga sådana finnas,
hvarföre ock medvetandet om den lag, som i samvetet ger
sig tillkänna, är liktidigt med intelligensens medvetande om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free