Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
skulle kunna tro, att både jag och Agnes vore
ett par hjälplösa idioter, utsatta för de
rysligaste faror, och inte ett dugg i stånd att reda
oss själfva.
Därpå hade hon helt kort, alltjämt utan
att vilja se på någon af dem, i yttersta onåd
och mycket snäft afskedat dem bägge. Hon
hade ondt i hufvudet, sade hon, och ville gå
in till tant Mary. Men när de ändtligen gått,
blef hon, trött och bitter till sinnes som hon
var, sittande där hon satt och stirrade hopplöst
in i den blå himlen och undrade, hvarför i
all världen just hon skulle ha det så krångligt,
som hon hade det, och känna allting precis
så inveckladt som hon kände det — inte ens
vara i stånd att fatta ett afgörande beslut.
Andra...
Längre kom hon inte i sina tankar, som
hela morgonen pinat henne och inte lämnat
henne någon fred, förrän hon plötsligt såg
Hardenfeldt åter öppna grinden och skrattande
— mycket frank och frimodig som vanligt —
komma rakt emot henne.
— Jag narrade honom! sade han
ogene-radt, med pojkaktig belåtenhet. Nu sitter han
i kursalen och läser sina tidningar.
Ebba reste sig genast upp:
— Jag går in, sade hon tvärt och
högdraget, mycket nervöst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
