Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord, sammansatta af engelska, fransyska, spanska och indianska uttryck, samt talas utan ringaste försök
till grammatikalisk konstruktion. Se här, såsom en profbit derpå, ett stycke dialog emellan en hvit,
som önskar sig en canoe och en vägvisare för att komma till guldminorna, och en inföding:
»Charo six, nika tikke waw-waw copa mika».
Kom hit, vän, jag vill tala med eder.
»Ikta?»
Hvad?
»Nika tikke makook kanim pe locket issic».
Jag vill köpa canoe med fyra åror.
»Closhe».
Godt.
»Konsick dollar mika tikke?»
Huru många dollars vill ni (hafva)?
»Klone totilum dollar».
Trettio dollars.
»Wake six, nika marsh copa mika max totilum dollar».
Nej man, jag vill gifva eder tjugu dollars.
»Klonass, nika nanitch».
Jag vet icke, jag får se.
»Mika klapp klone alloyma siroashe pe klattawa copa nesika mammook kanim sockally Fraser river copa gold ilahe».
Ni skall skaffa tre indianer och gå med oss att ro canoe uppför Fraser-floden till guldlandet.
»Nowitka, coqua nika tum-tum, spose mika marsh hiyou chickamen».
Ja, så jag hör, om Ni betalar mycket pengar o. s. v.
Ordfattigt som detta språk är, kan man likväl förskaffa sig det nödvändigaste med detsammas
tillhjelp, och nästan alla indianer på kusten kunna tala det.
Olikt en stor del af kontinentens indianer hafva Vancouver-öns redan från deras första umgänge
med européer insett nyttan af eldvapen och äfven lärt sig att använda sådana. En mängd brott, som
för några år sedan begingos på Victoria-vägen af rusiga »bucks», som kolonisterne vanligen benämna
indianmännen, har emellertid föranledt till förbud att afyttra skjutvapen till dem, och så länge detta
förbud kan hållas i helgd, hafva kolonisterne icke heller något att frukta af sina röda grannar, som utaf
naturen äro ganska fredliga, men naturligtvis hata de hvita, som de inse en dag skola komma att
undantränga dem. I allmänhet behandlas de dock ganska väl af dessa, och förekomma någon gång
enskilda strider eller mord emellan de båda raserna, så faller skulden vanligen lika mycket på båda
parterna. När Vancouver-ön en dag blifver tätt befolkad af hvita, så torde kanske det som då finnes
qvar af det nu uppväxande indianslägtet bättre uppfatta sin ställning och blifva ett nyttigt verktyg
för uppodlande af ett land, som är af naturen så rikt begåfvadt.
Ehuru en mängd gamla seder och bruk börjat försvinna bland de på kusten boende indianerne,
så qvarlefva ännu hos dem alla dessa vidskepelser med besvärjelser af den store anden, sjukdomars
botande med trolldom m. m. som Irwing, Cowper och Catlin skildrat i poesi, romaner och
resebeskrifningar. Hvarje stam har en eller flere prester eller »medecinmän», som de kallas af de hvita,
och hvilka till sitt biträde vid vissa ceremonier hafva några af de äldsta qvinnorna inom stammen.
Om någon är sjuk, samlas dessa hexor kring bädden, hvarest de uppstämma en tjutande konsert af
besvärjelser, samt sarga sig härunder med musselskal på händer och bröst, hvarpå de kasta sig öfver
den sjuke, på ett sätt som skulle taga lifvet af hvilken frisk menniska som helst. Härunder går
den väldige medecinmannen, utstyrd i sin paradskrud af räfsvansar, fogelskelett, skallerormsstjertar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 28 00:09:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eastillaha/0090.html
