Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en flytande docka, rymlig nog att kunna intaga on ordinär fregatt. Denna docka hyste för
närvarande monitorn »Monadnoc», som år 1865 gjorde den långa resan hit ifrån Newyork. En annan
mindre monitor, »Comanche», som bygdes härstädes under kriget af en f. d. svensk ingeniör, herr
Törnebladh, för närvarande i Unionens tjenst, samt en liten korvett, »Jamestown», utgjorde för öfrigt
allt hvad som representerade Förenta staternas flotta vid »Mare Island».
Under det sista inbördes-kriget började man först med allvar tänka på att befästa San Francisco.
Det gamla hotellet vid Golden-Gate förstärktes med nya jordverk, hvilkas grofva Rodmans-kanoner
se ganska aktningsbjudande ut, der de äro placerade, så att de kunna bestryka hela inloppet.
Midtför detta, inne i hamnen, ligger en liten ö med det spanska namnet »Alcatraz», der äfven
några batterier, och bland dem ett bepansradt, nyligen äro uppförda samt armerade med 15-tums
pjeser. Ehuru detta är allt, som man gjort till hamnens försvar, så torde det knappast finnas någon
hamn på hela kusten, som så lätt skulle kunna göras ointaglig ifrån sjösidan som denna, ty Golden-Gate
är endast i och för sig sjelft ett smalt sund, hvars höga och branta stränder erbjuda blott få
punkter, der en landstigning skulle kunna företagas, under det ett par försänkningar på baren vid
inloppet skulle omöjliggöra hvarje närmande af fiendtliga skepp.
Innan vi lemnade San Francisco, fingo vi nöjet bevittna en af dessa årliga fester, som
gifvas till åminnelse af den vigtigaste tilldragelsen i republikens historia, och uti dessa fester hafva
amerikanarne vunnit en viss ryktbarhet öfver hela verlden, såväl genom de patriotiska känslor de
derunder lägga i dagen som genom den nästan till galenskap gränsande uppsluppenhet, hvarmed de
alla, gamla och unga, höga och låga, deltaga deri. Vi mena »the Day of Independance» eller 4:de
juli-festen — och se här, huru San Franciscos invånare firade minnesdagen af sitt oberoende.
Knappast hade morgonsolen den nyssnämnda dagen börjat förgylla toppen på »Mount Diablo»
i öster, förrän hela San Francisco var på benen, och innan dess strålar ännu hunnit staden, var
denna redan höljd i en skrud af flaggor, såsom man blott kan få se det i Förenta staterna på en
dag som denna. I alla rigtningar syntes »the stripes and stars» och på hvarje upptänklig plats, der
man kunnat fästa ett flaggspel; på hvarje hustak, torn och balkong blåste det röda och hvitrandiga
baneret, ja sjelfva fönstren och skorstenarna voro draperade dermed. Alla skepp i hamnen voro
utstyrda med signaler ifrån topparne och ned till vattnet, och sjelfva mudderpråmarna och de flytande
dockorna voro för tillfället uppriggade, för att kunna visa sin flaggduk så fördelaktigt som möjligt.
Här och der i staden och på vattnet hördes redan enstaka salvor af kinesiska smällare och
pistolskott, hvarmed det unga Californien tillkännagaf sin glädje öfver det af magistraten för dagen
upphäfda förbudet emot aflossande af skott inom staden, och en enstaka raket rusade då och då öfver
hustaken, liksom afskjuten på försök af någon otålig nybörjare i fyrverkarekonsten för att vinna
färdighet till aftonen, då det allmänna fyrverkeriet skulle afbrännas.
Redan tidigt började gatorna fyllas af högtidsklädda män och qvinnor. Soldater i uniform
syntes skynda genom trängseln till sina samlingsplatser, och högre officerare med sina adjutanter
sprängde på eldiga hästar igenom folkmassan, under det att pappersbomber och kinesiska smällare
exploderade under hästfötterna. Den 4 juli är hvarjehanda sjelfsvåld tillåtet. Alla fönster längs de
gator processionen skulle passera voro fylda af leende ansigten, och balkongerna svigtade under åskådare.
Vid »Washington square» hade tusentals menniskor skockat sig tillsammans för att se processionens
aftåg, och klockan 10 på slaget satte sig det långa tåget i rörelse.
Först kom en afdelning ridande polis för att hålla vägen öppen och derpå generalbefälhafvaren
med sin adjutant i spetsen för två batterier artilleri, en brigad »militia» och två regimenten reguliert
infanteri, alla i full parad. Härpå följde i ordningen veteranerne från 1812 års krig, åkande i vagn,
samt veteranerne från fälttåget i Mexico. Dessa sednare sågo ungdomliga och lefnadsfriska ut, men
det krig hvari de utmärkt sig egde också rum för blott 20 år sedan. De hade sin egen fana, som
var prydd med bataljmålningar, föreställande stormningen af staden Mexico, och buro röda och hvita
rosetter på bröstet med inskription: »Veterans from the Mexican war 1846». Efter dessa kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
