Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Komankerna komma tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därmed försvann Örnöga.
Efter en half timmas förlopp ljöd en svag
hvissling utanför Greys dörr. Det var Örnöga.
— Alldeles säkert komanker. Många — icke
kunna räkna dem. Visst hundra. Du icke
dräpt Gnla Vargen — han vara med.
— Är han med? Så skall jag söka få sikte
på honom!
— Jag gå till Millar. Håll utkik! De
angripa i natt.
— Jag skall bli hos Sam och Emmy, så
kan Robert gå bort till Torntons, sade Grey.
Så blir där två män. Om också Frank är
tapper, blir han ändå glad att få en vid sin sida,
och Ellen är orolig för barnet.
Så blef det. Men Millar bad äfven Monok
gå öfver till Torntons.
Några minuter senare var allt tyst, så tyst
och stilla, att komankerna icke hade någon aning
om, att man hade reda på deras ankomst och
hade beredt sig att mottaga dem.
Det var öfver midnatt, och första vakten
var redan aflöst, då plötsligen ett nggleskrik
ljöd genom nattens tystnad. Skriket
besvarades från flera håll, och de hvita förstodo, att
öfverfallets stund var nära. Alla stodo redo att
mottaga fienden. På skriket följde ett ögonblicks
uppehåll, och därpå rusade komankerna mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
