Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Jernvägsfärd mellan Constantine och Batna. — Reskamrater. — En Spahis-kaptens skizzer och profetior. — Flamingos. — Diligensfärd till Biskra. — Öknens port. — Ankomst till Biskra. — Första kapplöpningsdagens slut. — Andra kapplöpningsdagen. — En Fantasia. — Tredje dagens fortsättning med kameler. — Vår altan i hôtel du Sahara. — Middag med „cousscoussou“. — Månskenet i Biskra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tell upp mot „les hauts plateaux“ (Atlaskammen) der denna
stad ligger i snöregionerna. Här tog jernvägen slut och
nedstigandet mot provinsen Sahara började. Det var kallt när
vi lemnade Constantine och kallare blef det ju mera vi stego
i höjden. Men första klassens kupéer voro goda och vi hade
hyggliga kupékamrater: en ung fransysk „ingénieur civil“;
en parisare, turist, litteratör och bokförläggare, som var
bekant med nordens författare, — Fredrika Bremer, fru
Carlén, Tegnér, Runeberg, m. fl., kände äfven till firmorna
Frenckell & son i Helsingfors och Lillia i Åbo och det
intresserade M. Lorenz ofantligt, att vi någorlunda kände
till samma saker som han; slutligen, en bussig och
högrest Spahis-kapten, grann och lysande i sin broderade
uniform med blänkande vapen vid sidan och i bältet. Han
kände på sina fem fingrar Algeriet från Medelhafvet till
Sahara, från Bone till Oran; hade slagits med både
tvåbenta och fyrbenta bestar i norr och söder och berättade
utan att låta be sig underbara saker och äfventyr, dem han
upplefvat under bekantskap med Afrikas folk och natur,
dess djur och dess odjur. Lefvat hos arabhöfdingar och
njutit deras orientaliska gästfrihet i praktfulla hem, hade
han ofta, der middag serverades med ett helt får, väl
genomstekt och upphängdt från en krok i taket, så att
enhvar af gästerna kunde rifva åt sig huru stort stycke han
behagade, — men med fingrarne, ty gaffeln var ett okändt
husgeråd hos Afrikas svartbruna Amphytrioner. Änskönt
dessa berättelser måhända då och då uppblandades med
foster af Spahis-kaptenens episka diktkonst, voro de ganska
roliga att höra, utlagda med fransysk, flytande tunga. De
förkortade helt angenämt för oss jernvägsresan öfver de
ödsliga bergstrakter, der leoparder, lejon, hyenor, schakaler
och dylika mindre välberyktade innevånare kunna mötas,
sades oss. Lägre ner, der man börjar känna till tropikens
solglöd, finge man äfven göra skorpionernas angenäma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
