Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ull hvila på sin säng. Då hörde hon hastigt ett högt
sorl af glada röster, som närmade sig; och när hon
kunde urskilja ljuden, var det hennes bröder med
flera, som skrattande och sjungande" upprepade:
”detta är Gabrielas likkista!”
”Så glada de åro, attblifva utafmedmig!”
tänkte hon suckande; men fann ock efter någon
sjelfpröf-ning, att, då hon hela sommaren gått som ett moln
ibland dem, kunde de väl hafva skäl att fägnas åt,
om hon blefve ifrån dem skild.
Som hon häröfver tänkte, öppnades dörren till
hennes rum, hvilket i hast blifvit ganska stort och
liknade nästan en löfsal. Nu inbars en ofantlig
perl-mussla, så lång som en menniska och nedsattes på
en grön upphöjning uti rummet. ”En besynnerlig
likkista!” tänkte hon. I detsamma inträdde Prosten
L. följd af en glad skara i högtidsdrägter och sjelf
klädd i sitt embetes skrud, med bok i hand. En
okänd räckte honom skofveln till jordfästningen, och
med denna tog han mull utur den gröna upphöjning,
på hvilken kistan var ställd. Just som han kastade
den första skofveln deraf på locket, sägande: ”af jord
äst du kommen” — öppnades och utvidgades den
gigantiska musslan till en fördubblad bredd, och utur
densamma uppsteg en hvit sky. Medan hennes för«*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
