Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag måtte sofvit länge — jag har drömt —
men mins blott det sista. Jag tycker nu, att jag är
mycket stärkt af denna sömn”.
Derpå låg han en stand, seende rätt framför sig.
”Hvar är T. ? Jag ville, jag skulle tala om min dröm”.
Lagmannen efterskickades.
Den sjuke fortfor, långsamt och med ett uttryck
af stilla hänryckning, såsom såge han på nytt hvad
han beskref:
”Jag drömde, att jag var arresterad för gamla
skulder — sådana, som icke kanna med penningar
godtgöras. Jag stod vid gallret och betraktade
blixtarna från ett öfvergående åskmoln. När detta
af-lägsnadt sig, svallade ännu länge ett gränslöst haf
utanför mitt fängelses fönster. Jag öppnade detta, för att
få andas hafvets friska luft, och såg då en skön
regnbåge öfver det sjunkande molnet. Strax derpå syntes
solstrålar såsom lekande gestalter dansa in i mitt trånga
rum, och jag såg en lysande menniskoskepnad med
hvita vingar sväfva öfver vattenytan och närmas mig.
Som denna sänkte sig och tycktes vidröra fönstret,
trådde Rudolfs ansigte framför mig; men jag kan icke
säga om det tillhörde den svåfvande englasynen. Då
sträckte jag mina händer mellan jernstängerna emot
honom; och som lian fattade en af dem, föllo i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
