Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och genom den ”vara fri —” fri från våldet af
allmänna fördomar, och fri från egenkärlekens tyranniska
bojor; men deremot hunden vid det råtta, och
nödgad att göra det goda, af en högre kärleks mäktiga
krafter.
Jag har hört och sett eder tala om de kåra som
döden borttagit, icke med suckar, tårar och klagan,
såsom vanligt är, utan med ett älskande deltagande,
såsom då man fröjdar sig öfver en frånvarande väns
lycka, och med glädje motser en säker, om ock
af-lägsen, tid för återseende och gemensam lycksalighet.
Dessa tvenne: kärleken till Gud och
öfvertygel-sen om ett fullkomnadt lif efter döden, innefatta
”dessa tre,” om hvilka Aposteln talar, nemligen tron,
* hoppet och kärleken, ty denna kärlek till Gud är
trons fullbordan, och vissheten om ett klart lif efter
detta, är hoppets. Jag har märkt huru dessa, såsom
verkande lifselementer, genomträngt edert lefverne, på
en gång glädjande, stärkande och renande; och
härigenom mera än genom allt résonnerande, har jag
blifvit öfvertygad, att de strålar från det eviga ljuset,
som utgöra edert trossystern, äfven måste vara de
renaste och mest fruktbringande. Ty — eder
enskilda lefnad bär en tydlig stämpel af barnslig oskuld
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
