Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde det goda af naturlig böjelse, uppfostran och
vana, men icke af den kärlek till Gud som i en
Chri-stens hjerta väcker lika varmt deltagande för den
lidande på hundra mils afstånd, som den han kallar
sin egen tjenare eller underhafvande, — som lår
honom att göra godt äfven åt fiender och hämnas
o-förrätter med vålgerningar. Hon hade en ljus blick
och en träffande omdömesgåfva öfver verldsliga ting;
men hon förstod icke att en inre stundom
påkommande oro, af vexlande beskaffenhet, som ofta
framkallade hennes genomgångna sorger och gjorde henne
i en viss mån deröfver otröstlig, hade sin näring af
brist på denna kärlek och förtröstan till Gud,
hvar-med en sann Christen nndergifvet och tacksamt
lägger sina öden i en styrande Faders hand och litar på
att allt hvad den gör eller låter, kan lända till vårt
sanna tiåsta, om vi blott sjelfva söka att rätt fatta
meningen dermed samt foga oss efter de afsigter den
kan synas innebära.
Att hon nti allt detta var mycket olik sin bror,
och Prosten L. som på dennes inre lifsutveckling
haft en mäktig inflytelse, kunna vi sluta af det
föregående. Dessa personer hade dock så mycken inbör*
des aktning och tUlgifvenhet för hvarandra, att dika
meningar icke störde det goda förhållande som derpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
