- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
132

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

132

»Jurij Alexjäitsch», fortfor Raisa att pladdra,
»det är ju i dag er tur att ordna dansen! Ni är
mig just en präktig arrangör!»

»Mille pardons, madame! C’est ma faute!.. Detta
är mitt fel!» skrek Bobetinskij, i det han flög bort
till henne. Under vägen improviserade han ett slags
balett med fotskrapningar, språng, knäfall och en mängd
underliga attityder och åtbörder. »Er hand.. Yotre
main, madame !... Mina herrar.. till balsalen, till
balsalen!»

Han bjöd armen åt Raisa Alexandrovna och gick
ut ur rummet, stolt som en kung. Strax därpå hörde
man honom ropa med sin kända, tillgjorda
schablonmässiga ton:

»Messieurs! Bjud upp till vals! Musikanter!..
Vals!»

»Förlåt, herr öfverstelöjtnant, nu måste jag gå.
Dyra plikter kalla», sade Romaschoff.

»Ack, bror lille», svarade Ljech, i det han sänkte
hufvudet med förkrossad min, »är äfven du en
töcken där snushane som alla de andra? Men vänta
nu, fänrik... blott ett ögonblick... har ni hört
historien 0111 Moltke?... om den store tigaren..
fältmarskalken... strategen Moltke? Säg..!»

»Herr öfverstelöjtnant... på min heder... jag
måste verkligen gå... jag’...»

»Se så, se så... lugna dig nu! Den här historien
skall inte taga många minuter. Ser du.. det var
som så, att den store tigaren brukade intaga sin
middag i officersmässen, och hvarje dag lade han framför
sig på bordet en börs, fylld med guld, i afsikt att
bortgifva densamma till den förste officer, ur hvars
mun han förnam ett enda förnuftigt ord. Nå, så
ändtligen dog gubben förstås, efter att i nittio år ha dragits

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free