Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
63
tider outbyrda, hans matgäster knorrade öfver den
dåliga kosten och vägrade att betala, och följden häraf
blef, att man periodiskt, tre till fyra gånger om året,
kunde få se, huru Sjégerscht, lång, mager och orakad,
med tröstlös uppsyn och kallsvetten i pannan, begaf
sig ut i staden för att vigilera ihop några slantar.
Och allom bekant var den låga, pannkaksliknande
uniformsmössan, alltid med skärmen på sned, samt den
urgamla kappan af kejsar-nikolaimodell, som flaxade för
vinden som ett par väldiga vingar.
Det lyste ännu i våningen hos Sjégerscht, och då
Romaschoff kom närmare fönstret, såg han honom
sittande vid ett rundt bord under en hänglampa. Det
kala hufvudet med de tärda, milda anletsdragen var
djupt nedlutadt öfver ett litet rödt tygstycke, som
sannolikt skulle komma att ingå som en »integrerande»
del i en lillrysk »rubaschka». * Romaschoff gick fram
och trummade på rutan, Sjégerscht ryckte till, lade
arbetet åt sidan, steg upp från bordet och kom fram
till fönstret.
»Det är bara jag, Adam Ivanitsch... öppna
fönstret ett ögonblick!»
Sjégerscht öppnade en liten fönsterlucka och
tittade ut.
»Jaså, det är ni, underlöjtnant Romaschoff. Hvad
står på?»
»Är Nasanskij hemma?»
»Hemma, förstås... hvar skulle han eljest vara?
Ack, du min store...! Er vän Nasanskij drar mig,
må ni tro, grundligt vid näsan. Sedan två månader
håller jag honom med mat, men som likvid har jag
hittills endast fått granna löften. När han flyttade
* Ett slags skjorta af rödt tyg, som bäres utanpå kläderna.
Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
