- Project Runeberg -  Du dåre i denna natt... /
51

[MARC] Author: Frank Heller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den hemlighetsfulle hotellgästen - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

menligt på hans aptit, ty klockan sex kallades kyparen
upp på rummet och mottog den tredje beställningen
för dagen: två biffar, två fat potatis, ost, öl och snaps.
Endast gästens tydliga raseri hindrade honom från att
antyda sina åsikter. Gästen stod fortfarande i den enda
position, han tycktes känna. Det föll sig tydligen lika
naturligt för honom att sticka handen in i sitt klädskåp
som det gjorde för Napoleon att sticka den innanför
västen. Och långt ifrån att som andra människor bli slö av all
den mat han åt, tycktes han bli vresigare och vresigare för
var måltid. Kyparens häpnad när han upprepade: som
vanligt, så att det räcker för två!

framkallade en sann paroxysm av ilska i hans ansikte. —
Ja, så att det räcker för två! röt han. Inga
anmärkningar, lakej!

Kyparen serverade maten och gick för att utbyta
tankar med sin väninna, städerskan. Detta utbyte gjorde
ingen av dem rikare, ty deras åsikter voro alldeles
identiska: detta var det största matvrak och valutasvin de
sett sedan freden kom. Medan de höllo på att fastslå
det, kom det en gäll ringning av det slag, de kände.
Klockan var nu bortåt tio.

-— Det är fjärde gången! sade kyparen hest. Nej, nu
går jag till polisen. Åtta biffar, åtta ägg och åtta fat
potatis på en dag —

— Tyst! Det ringde två gånger! Det är inte dig, det
är mig, han vill ha tag i. Men han kan ringa så länge
han vill, det gör mig detsamma

De två signalerna upprepades, allt längre och
ursinnigare.

— Så här dags! sade kyparen. Att han inte skäms!

— Skäms! Han! sade städerskan. Signalerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dudare/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free