Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkkyrkan och förkunnelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej det borgerliga årets rytm bliva utan den högre harmoni,
som kyrkoåret väver in däri: utan advent och jul, utan
påsk och pingst — vilken förlust av stillhet och vila, av
högtid och helgd för alla, om dessa »kyrkans tider» ej
komme där, var på sin bestämda plats, för att fylla tidens
yttre skiftningar med innehåll och mening. Meh kyrkan å
sin sida har däri ej blott en hjälp att verkligen, som hennes
brinnande önskan är, med sin röst, om än blott som eh
avlägsen klockringning, nå fram till alla; också den
egentliga förkunnelsen har gott därav. Den finner däri ett stöd
för sin strävan att på allvar bringa det mångfaldiga — allt
det mångfaldiga, som ett års lopp för med sig — in under
det ena evangeliets ljus; och tillika är därmed för
förkunnelsen åter en källa för nya motiv öppnad: den får en hel
bildvärld till skänks, den får ofta liksom en dubbel text
att predika över: Jesusnamnet och årsskiftet, midsommar
och Döparens gestalt osv. Och fråga nu prästen, om han
känner denna kyrkoårets fasta ordning som en boja för sin
förkunnelse? Han skall då tala om för dig ej blott, vilken
lättnad för hans arbete det är att slippa att själv var gång
söka sig sina texter, utan ock vilken trygghet och
frimodighet det ger åt hans förkunnelse att kunna säga — såsom
om sina åhörare så också om sina texter — det är ej jag
som valt ut dem, utan jag har fått dem; han skall betyga,
vilken rikedom det ligger i att så tvingas att fördjupa sig
i ständigt nya sidor av det stora ämnet, vilket skydd i allt
detta mot den verkligt farliga träldomen: den under
slentrian och egna älsklingstankar. Prästerna förstå hög att
skatta kyrkoåret, mindre kanske församlingarna. Och dock
borde de i främsta rummet veta att uppskatta det. Ty det
står där just som ett värn om deras frihet gentemot för-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
