Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Dieselmotorn av civilingenjör Åke Larborn - Förbränningsförloppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Insprutningslag för plansätesspridare
och drosselspridare vid full belastning.
Motorvarvtal 1000 varv/min.
Fig. 4. Insprutningslag för plansätesspridare
och drosselspridare vid tomgång.
Motorvarvtal 1000 varv/min.
praktiskt taget på en gång och motorn får en hård gång. Villkoren för tyst
gång hos en dieselmotor bli tydligen följande:
1. Minsta möjliga tändningsfördröjning.
2. Liten insprutningshastighet under tändningsfördröjningen.
Genonx praktiska försök har man funnit, att om en dieselmotor skall gå
mjukt får den under tändningsfördröjningen insprutade bränslemängden ej
överstiga 6—8 mg per liter cylindervolym.
Denna fordran kan ganska lätt uppfyllas vid större, långsamtgående
motorer, där tändningsfördröjningen i vevaxelgrader uttryckt är synnerligen
obetydlig och blott utgör en liten del av insprutningstiden.
I fråga om de snabbgående motorerna är förhållandet som förut nämnts
betydligt ogynnsammare. Insprutningen får med hänsyn till bränsleekonomin
ej utsträckas över mera än 30 à 40° på vevaxeln och ofta är
tändningsfördröjningen av samma storleksordning. Härtill kommer svårigheten att vid den
snabba insprutningen behärska insprutningshastigheten under förloppets olika
delar. I vissa fall kan man emellertid genom att använda en speciell tvp av
spridare, s. k. drosselspridare, få en lämplig utbildning av insprutningsför-
291.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
