Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorns teori av civilingenjör Åke Larborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränning vid konstant tryck.
Denna inskränkning bortfaller vid dieselmotorerna, där man använder sig
av särskilt hög kompression för att få bränslet att självantända. Man kan tänka
sig att genom lämplig avvägning av bränsleinsprutningshastigheten hålla
trycket konstant under förbränningen och tryckdiagrammet får då ett utseende
enligt fig. 7.
Max.-trycket är här lika med trycket vid kompressionens slut. Om man
betecknar volymen vid förbränningen slut med cp • Vk kan följande formel för
verkningsgraden härledas:
_ 1 ff* — 1
~ 1 ~ ’
Kombinerad process.
Som en tredje möjlighet kunna vi tänka oss en kombination av de båda
föregående fallen. Förbränningen sker under sin första del vid konstant volym,
under det att trycket stiger från P2 till ip • P2 (se fig. 8). Återstoden av
förbränningen förlöper under konstant tryck.
Fig. 8. Teoretiska processen ^Förbränning
vid konstant volym åtföljd av förbränning
vid konstant tryck».
Formeln för verkningsgraden blir i detta fall:
1 w • æx — 1
n = I–- -’-’-
ey- — 1 y) — 1 -f- x • ip (fp — 1)
Ingen av de ovan beskrivna processerna kan exakt realiseras i praktiken.
Det verkliga förbränningsförloppet är alltid en kombination av de teoretiska
processerna. Olika förbränningsprocessers karaktär kan dock överväga åt ena
eller andra hållet. Förbränning vid konstant volym motsvarar som förut nämnts
närmast förgasaremotorerna, medan de två övriga idealprocesserna mera
överensstämma med dieselmotorernas förbränning, särskilt då det är fråga om
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
