- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
103

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Smörjoljor - Oljor för hydrauliska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gäller det att bedöma en använd motoroljas kondition bestämmer man i
densamma ingående asfaltämnen, fritt kol, koksrester och organiska syror, som
bildats vid oljans oxidation och sönderdelning.

Flampunkten (eng. flashpoint, ty. Flammpunkt) för en bilmotorsmörjolja
är beroende av mängden lättflyktiga beståndsdelar i oljan. Då dessa som regel
äro mindre oxidationsbeständiga, kan en olja med onormalt låg flampunkt
misstänkas ha dålig oxidationsbeständighet. Låg flampunkt kan också bero på
utspädning med fotogen, bensin eller dylikt. Flampunkten bör vara så hög som
möjligt, men dess betydelse får icke överskattas. Om man betänker, att det i
en motors förbränningsrum i förbränningsögonblicket råder en temperatur av
1 600 till 2 000° C, måste en skillnad i flampunkt för smörjoljan t. ex. från
200 till 190° sakna praktisk betydelse.

Man har med ett flertal provningsförfaranden sökt fastställa en
bilmotorsmörjoljas förkoksningsegenskaper vid användning, men värdet av de
provningsresultat, som olika metoder giva, är mycket omstritt. Det vanligaste
för-koksningsprovet är det s. k. Conradsonprovet, varvid en bestämd mängd av
oljan i en degel inneslutes i två deglar med lock. Oljan upphettas sålunda utan
lufttillträde och de bildade koksresterna väsas.

Oljor för hydrauliska system

På moderna bilar användes hydraulisk kraftöverföring i de s. k. hydrauliska
stötdämparna och bromssystemen. Oljornas huvuduppgift är här icke att verka
som smörjmedel utan som kraftöverförande medium.

Stötdäm pareoljan skall utgöras av en välraffinerad, oblandad, mycket
tunnflytande, köldbeständig mineralolja. Den bör icke vara förtunnad med fotogen
eller liknande destillat.

Bromsoljor utgöras vanligen av ricinoljeblandningar. Oftast bestå de av
50 % ricinolja och 50 o/0 odenaturerad eller med metylalkohol denaturerad
etylalkohol. Vissa bromsoljor innehålla högre kokande alkoholer, såsom
diace-tonalkohol, eller etylenglykolmonoetyleter. Ricinoljan är ofta specialbehandlad
för att icke verka korroderande. Som bromsolja får absolut icke användas
mineralolja, lika litet som något slag av mineralolja, bensin, fotogen eller
sköljolja får användas vid rengöring av hydrauliska system, då gummidelarna
förstöras därav. Det är ytterst viktigt, att lämplig kvalitet av gummi användes
i de hydrauliska bromssystemen, då även vissa slag av syntetiskt gummi och
gummiblandningar påverkas av bromsoljorna.

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free