Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängd koks och därför vore det bättre att utbyta uttrycket kokstal mot
begreppet Conradson-prov. Provet ger en god uppfattijing om bränslets
brännbarhet och tendens att ge förbränningsrester. Ävenså ger det en uppfattning
av de högre fraktionernas krackningstendens samt mängderna av de därvid
bildade krackningsresterna och deras utseende.
För snabbgående dieselmotorer skall bränslet vara sådant, att det endast ger
mycket små koksrester vid Conradson-provet.
Hårdasfalt eller asfaltener är en grupp svårdefinierbara kolväten av omättad
och ringformad karaktär. De äro olösliga i aromatfria bensiner, men lösliga i
bensol. Asfaltenerna kunna, om de ingå i större mängder, bilda avsättningar
i förbränningsrummet och äro således att jämföra med de rester man påvisat
i Conradson-provet. Man bestämmer därför som regel endast endera och då
vanligen Conradsontalet.
Askhalten för ett bränsle fastställes genom vägning av den askrest, som
erhålles efter förbränning av en uppvägd kvantitet av bränslet. Askhalten skall
givetvis vara låg eller helst ingen alls, men det är att märka att den aska som
bildas antingen kan härröra från oorganiska ämnen, mer eller mindre lösta
i bränslet, vilka kunna betecknas som helt ofarliga, eller också kan askan
härröra från damm och sand. Dessa senare föroreningar kunna orsaka svåra skador,
om icke bränslet omsorgsfullt filtreras före användningen.
Ett bränsles lägsta flyttemperatur (eng. pour point, ty Stock Punkt)
(stel-ningspunkt är ett felaktigt uttryck, enär övergången från flytande till fast
tillstånd överspänner ett mycket stort temperaturintervall och dessutom är
beroende på bränslets kemiska sammansättning) är av stor betydelse, då det gäller
att bedöma möjligheterna att hantera ett bränsle och kunna pumpa det genom
motorns bränslesystem. Man talar också i detta sammanhang om bränslets
opa-liseringspunkt, varmed förstås den temperatur, vid vilken en utfällning av
paraf-finkristaller inträffar. Detta kan ge upphov till driftstörningar genom att filter
och mimstycken täppas. Denna utfällning får icke förväxlas med den grumling,
som inträffar på grund av att bränslet löst spår av vatten, som vid avkylning
separerar.
Fria mineralsyror få icke ingå i motorbrännoljor. Brännoljorna innehålla
alltid spår av organiska syror. Dessa äro orsaken till att brännolja alltid verkar
frätande på galvaniseringen i transportfaten. Man mäter mängden organiska
syror genom bestämning av neutralisationstalet, som ej bör överstiga 2.
Neutra-lisationstalet (eng. acid value, ty Neutralisationszahl) är det tal, som anger
hur många mg kaliumhydroxid (KOH), som bindes vid 1 g prov.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
