Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- [Planschbeskrivning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pl. 4.
KORSLÖT BORG I WESTMANLAND.
Lika vigtig för vårt lands äldre geografi, som för dess historia, vore en noggran
undersökning af de gamla fästen, hvilka af allmogen kända under namnen Ringmurar, Jättemurar,
Kämpamurar m. m. till flere hundrade resa sig å berg, klippor och höjder. Tiden för en sådan
undersökning har nog länge varit inne, ty äfven dessa väldiga lemningar förfalla mer och mer, och
ganska få lemna nu tillfälle till iakttagelser i afseende å sammansättning o. d., som ännu för
60—80 år sedan kunde göras.
Taflan visar belägenheten af Korslöt borg i Köping socken och Åkerbo härad, med en del
af de i granskapet varande grafminnesmärken; jfr Pl. 5, fig. 4, som föreställer trakten, sedd på
större afstånd, samt Pl. 6, fig. 5, hvilken företer grundritning af fästet. Några detaljritningar af
vissa för 25 år sedan nog bibehållna delar af murarna, särdeles vid ingångarna till borgen, hafva
blifvit uteslutna.
Det är lätt insedt att fästet blifvit anlagdt till skydd för det pass, som å ena sidan bildas
af borgberget och de dermed sammanhängande vidsträckta skogiga höjder, samt å den andra af
en sandås, hvilken äfven står i förbindelse med en högländ trakt å denna sidan. Från passet,
genom hvilket en liten å rinner, utsträcker sig i söder jämte denna en vid sänkning eller slätt
fram till Mälaren, och äfven närmast i norr är ett mindre af ån och ännu ett par vattuleder
genomskuret fält, som dock snart öfvergår till en däldig bebygd skogstrakt.
Borgmuren, omgifvande bergets öfre del, med undantag af dess sydvestra sida, hvars bråda
branter erbjudit tillräckligt skydd, äger från 12 till 20 alnars sluttningshöjd, samt 6 till 8
alnars bredd; och ännu finnes af några bättre bibehållna ställen att den ursprungligen ägt lodrät
höjd samt varit ofvanpå platt. Från hörnen af murnen i öster, der berget är mer långsluttande,
utlöper en yttre kretsig utan-mur, omfattande nästan lika stor vidd, som sjelfva borgen. Hela
fästets omkrets uppgår till 520 alnar. Af dess trenne ingångar löper en genom de tvänne östra
murarna, en annan genom vestra muren, samt den tredje, knappt två alnar bred, mellan tvänne
klippor å nordöstra sidan, der utanmuren utgår från den inre ringmuren. Äfven från södra sidan
leder en trång klippstig (»trollstigen») upp till borgen. Utanför norra muren äro i
bergsluttningen två lägre afsatsiga försvarsmurar, den ena slutande i en nästan trekantig stensättning
nordost från den nämnda utanmuren. Den inre muren röjer å vestra sidan mot ån spår af våld.
Det inre af fästet är klippigt och stenigt. Invid murarna å deras inre sidor finnas till stor
myckenhet smärre stenar af vanliga kaststenars storlek.
De å Pl. till höger å förgrunden synliga bautastenar och grafkullar äro beskrifna i Runa för
1842, h. 1, sid. 13.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/drsminnes/0009.html
