Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755 —
Då gick Karin Månsdotter fram till jungfru Helena
och förde henne till konungen, samt hviskade:
— Tala om er kärlek, tala om junkern, hur han blef
öfverfallen samt försåtligt kallad till Stockholm, säg äfven,
hur ni kommit hit.
Nu var hon framme hos konungen.
— Tala, sade han, men tala sannt I
— Ers majestät, sade då jungfru Helena, hvi skulle
jag dölja sanningen, då det är lögnen, som slagit min älsk-
ling i bojor.
—-Jag hör er, stolts jungfru!
— Holger och jag ha lekt tillsammans dels på Mäls-
åker, dels å Hjortsberga, hans faders gård. När vi vuxit
upp, förändrades den kärlek, vi som fostersyskon eller rät-
tare sagdt lekkamrater egnat hvarandra, till en djupare
känsla. Vi vexlade löften om trohet, men min faders löfte
om, att jag skulle få bli Holgers brud, kunde inte utver-
kas, förrän Holger förvärfvat sig riddarkedjan och de gyllne
sporrarne.
I afsikt att vinna dessa utmärkelser begaf sig junkern
till en af Ers majestät utlyst tornering här i Stockholm.
Han misslyckades och återvände sorgsen till Mälsåker för
att helsa mig, innan han red till sitt hem.
I sällskap till Mälsåker hade junker Holger en annan
junker, hvilken liksom han förgäfves sökt vinna riddarvär-
digheten vid Ers majestäts tornering. Denne junker var
Gustaf Stensson Brahe.
Båda junkrarne blefvö väl emottagna af mina för-
äldrar.
Under det att junkrarne voro på Mälsåker, kommo dit
deras högheter hertig Carl af Södermanland och prinsessan
Cecilia. Hans höghet hertigen önskade å Mälsåker anställa
tornering. De båda junkrarne gladdes öfver detta beslut
och på den torneringen hoppades de vinna sina riddar-
sporrar.
Detta skulle blifva junker Gustaf förunnadt, men icke
så junker Holger, hvilken blef urståndsatt att täfla vid tor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
