- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
518

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 518 —
derpå varit försvunnen tillika med två af mina hästar, två
snedsadlar samt min dotter och hennes kammartärna.
.— Jag kan inte beskrifva, fortfor riksrådet, hvilken
förstämning denna underrättelse verkade och med hvilken
förvåning och med hvilket bekymmer den åhördes af jun-
kerns föräldrar.
_ Det måste kännas hårdt för deras hjertan att höra
sådant.
— Ja, hustru! Men hvilka ha den största anledningen
till sorg, de eller vi?
— Sorgen gäller i båda fallen familjens barn; och för-
äldrars sorg öfver barnen är lika stor, antingen den gäller
, dotter eller son.
— Junker Holgers far skulle redan denna dag rida till
Stockholm för att ta reda på sin son. Han kunde inte
tänka, att det var på hans befallning, som Torsten varit här
på Mälsåker. Han förvånade sig äfven på det högsta, hur
junkern skulle kunna vara af med väpnaren, i all synner-
het som han ju icke var fullt frisk och färdig efter den
skada, han fått under sitt sista besök här på Mälsåker.
— Underligt är det äfven. Allt står stilla i mitt hufvud.
— Men Helenas flykt — — —
— Käre Eskil, jag fruktar för, att Torsten smugit sig
nattetid upp till höganloftet och burit bort henne, sedan
han täppt till hennes mun, så att hon inte kunnat skrika.
— Men Bolla? Han har väl ej kunnat bära bort
båda två.
— Jag glömde Bolla.
— Gif mig mat, hustru. Så snart jag vederqvickt
mig något rider jag till Stockholm för att taga reda på
min dotter och utforska omständigheterna vid hennes flykt
härifrån.
— En lång ridt.
— Jag rider öfver Björkfjärden, så är jag i Stockholm
på två dagar, om jag rider ett stycke af natten också.
— Låt mig följa dig, fader, utropade ung Erik.
— Nej, Erik, svarade riksrådet. Den färden är för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free