Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 478 —
— Vi skola låta dem pusta, när vi komma till Karo, om
det är han, som tjuter.
— Om man hade något att gifva dem att äta.
— Jag har bröd med mig i min rensel — i stället för
vatten få de äta snö. — Men du, Bolla, är väl också hungrig?
-Nej!
— Kan du hålla ut utan mat ännu några timmar?
— Det kan jag.
— Det var bra.
— Jag är alldeles för uppskakad för att kunna tänka
på hunger.
— Komma vi blott i land på en af öarne, som vi
skola rida öfver, så skola vi ta in i en bondgård och sköta
om oss.
— Jag förtär ingenting, förrän jag fått reda på jung-
frun.
— Då kanske du får svälta ihjel.
— Du tror inte, att — — —
— Jag tror ingenting.
Åter hvisslade Torsten.
— Det rör sig något derborta.
— Du har bättre ögon än jag, Bolla.
— Ser du inte!
— Nej, mina ögon svida så fördömdt af snön, som
solen lyser på.
— Se ditåt.
— Jag ser ingentiDg.
— Hvissla en gång till.
Torsten hvisslade.
— Jo, det är Karo, det är Karol utropade Bolla. Jag
ser honom! Han kommer hitåt. Hvissla, Torsten, hvissla!
Torsten gjorde henne till viljes.
— Åh, hvad han springer!
— Ja, nu ser jag honom också!
— Karo! Karo, min gosse.
Som en yrande vind kom Karo emot de båda ridande.
Det såg ut, som om han inte ens skulle röra vid snöska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
